Malung.
Gamla klaver skall inte repareras utan studeras. Ove Säverman
har besökt den första kursen i restaurering av
gamla klaverinstrument.
Plötsligt
släpper limmet i locket på det gamla hammarklaveret.
På botten ligger ett visitkort från reparatören
Franz Engström och årtalet är 1877.
Ägaren Lasse Boberg, pianotekniker från
Moholm i Västergötland, är förbluffad.
Det är också de andra sju pianostämmarna
och pianoteknikerna som samlats till någont så
ovanligt som en kurs i konsten att restaurera gamla klaver.
Inte handklaver utan klaverinstrument från 1800-talet.
De har samltas i ett lika excentriskt som sympatiskt
kråkslott i Malung. Ägarinnan Inger Grudin är
själv klaverist. Hon har sammanlagt sexton hammarklaver,
tafflar, klavikord och cembali. De är placerade med
yttersta omsorg i de många rummen i huset som byggdes
av ungkarlen Nils Gustaf Eriksson för att övertyga
sig själv och andra om att han lyckats i affärer
vid slutet av förrförra seklet.
Stoltast är Inger Grudin över en flygel
som hon hittade i orört skick, byggd av mästaren
Graf i Wien 1827. Alla instrumeten är spelbara.
- Det är inget museum, inskärper Inger Grudin,
som står i färd med att skapa en stiftelse för
att berva hela härligehten |
Hon söker
med ljus och lykta efter en musikaliskt intresserad mecenat.
För tillfället luktar hela huset sprit som
används för att lösa upp lim i fogarna i
de gamla klaver som plockats ner i sina beståndsdelar
i källaren.
Runt om i Sverige
finns ovanligt många klver bevarade. Det beror på
att vi inte haft krig, tror expertkonservatorn Edvin Beunk
som är inbjuden från Holland för att leda
arbetet.
Skicket på instrumenten är ofta erbarmligt.
Vilket inte säger att de inte kan återställas.
Frågan är om det är tillrådigt. Dels
är det dyrt. Minst tolv hudra arbetstimmar. Kostar
lika mycket som att köpa en ny flygel för flera
hundra tusen kronor och betingar kanske bara fem tusen på
en auktion. Men håller å andra sidan i två
hundra år.
Från musikmuseet
i Stockholm deltar konservatorn Hans Erik Svensson. Han
berättar att museerna för femtio år sedn
renoverad sönder instrumenten i tron att man kunde
göra den bättre.
- Därför är det viktigare att berva dem som
de är, plocka ner dem och studera hur de är byggda
och sedan bygga nytt.
- Många tror inte att Beethovens finesser kunde
framföras på hans samtida instrument, men man
har alltid kunnat få fram de nyanser man velat ha.
Pianobyggarna på |
1800-talet
visste vad de gjorde.
Sålunda fanns en särskild pedal för
ppp ”pianopianissimo”. På ett nytt piano
är det nästan omöjligt att spela så
svagt.
- Vi vill utbyta tankar och erfarenheter, säger
Edvin Beunk. Vi tror inte att man kan förbättra
gamla pianon. Men man kan studera dem. Det är därför
vi är här.
Ett grundläggande råd till alla som har
ett klaverinstrument är att inte försöka
åtgärda instrumentet själv.
- Kursen är ett försök att råda
bot på bristen av fackmän, det vill säga
restauratorer, säger Inger Grudin.
Så när
ni lyssnar på klassikerna nästa gång,
betänk att musiken förmodligen lät mycket
bättre när den skrevs. Att den dessutom alltid
kom direkt från ett piano påminns man om när
Inger Grudin sätter sig vid Grafklaveret i salongen
och spelar en Schubertduo med sin gästande japansk-holländska
klaveristkollega Riko Fukuda. Tillsammans lockar de fram
en musikalisk skatt ur det ädla instrumentet som dessutom
är en vacker möbel
Ove Säverman
ove.saverman@dn.se
08-738 11 91 |
